What’s in a Landscape? Indigenous Art and the Coevalness of Colonial Expansion

The following article is published in PARSE Journal, Issue 8: Exclusion.

Carmézia Emiliano: Wazaka’ (2016)

Carmézia Emiliano: Wazaka’ (2016)

Carmézia Emiliano’s painting Wazaka´ (2016) depicts a huge tree, heavy with fruits of all shapes and colours, the ground around it also covered with fruit. The tree is the tree of all fruits, the world tree, or Wazaka’, a centre of the world for the Macuxi and other Carib-speaking people in the borderlands between Brazil, Venezuela and Guyana. In the painting, men and animals surround the tree’s trunk. But while the animals are happily feeding from the fallen fruit, the men’s gazes are turned towards the top, and in their hands they are holding axes. The moment depicted, immediately preceding the cutting down of Wazaka’, is a crucial one in indigenous narratives from the Monte Roraima area. Behind the tree in Emiliano’s painting, which brings the very beginning of time together with the present, is the characteristic silhouette of Monte Roraima, the stump-like plateau mountain that will be the only thing left when the axes have done their job. Continue reading …

Artikel i DN: Presidenten som symboliserar de privilegierades revansch

Dagen efter presidentvalet i Brasilien kunde jag inte slita mig från de interaktiva kartorna. Jag bröt ner valresultatet på delstatsnivå, på kommunnivå. Besökte varje plats jag någonsin älskat och skrämdes av dem alla. I staden där jag tillbringat många av mina förlängda jullov hade den högerextreme hyllaren av militärdiktaturen, Jair Bolsonaro, fått närmare 82 procent … fortsätt läsa här.

Xoklenger demonstrerar i José Boiteux 2016. Foto: Comin

Xoklenger demonstrerar i José Boiteux 2016. Foto: Comin

Den (o)möjliga freden

På 1990-talet fanns det ett tag en nazistisk butik på Tjärhovsgatan i Stockholm. Var det verkligen på Tjärhovsgatan? Ja, jag tror det var på Tjärhovsgatan. Att öppna en butik för vit makt-musik och naziprylar på just Tjärhovsgatan verkar som en ren provokation. Men det var 1990-tal. Nazisterna kände att de stod på tröskeln till en morgondag som var deras. Ungefär så som de känner idag igen. Bara att de känner så mycket mer så idag. 

Read more

Mato Grosso do Sul, än en gång

När jag skrev den här texten hade det gått nästan tre år sedan Denilson Barbosa sköts till döds. Idag har det gått nästan tre år sedan jag skrev texten. Ingenting har blivit bättre i Mato Grosso do Sul. Den nye president som svärs in i Brasilien idag är storgodsägarnas man i presidentpalatset. Inte en kvadratcentimeter mark till urfolken, har han lovat. Ett vapen i varje jordägares hem har han lovat. Som om vapnen inte redan fanns där. Som om barn som Denilson inte redan föll offer för dem. Mot godsägaren som dödade Denilson har ännu ingen dom fallit. I april i år ändrades åtalspunkten från mord till dråp. Det fanns, säger domstolen, ingen intention att döda när Orlandino Carneiro Gonçalves sköt en femton år gammal pojke med tre skott mot huvud och hals.

Read more