... ring-a-ling-a-ding-dong-ding …

Det var hos journalisten och författaren Thord Eriksson jag först såg den, ackompanjerad av en bister kommentar: ”Förmodligen årets sjukaste julhälsning”. Jag håller med honom. Det var en reel från EU-myndigheten Frontex, till tonerna av den uttjatade julsången Sleigh ride.

… our cheeks are nice and rosy, ring-a-ling-a-ding-dong-ding …

Läs mer

Maktens fingerknäppning

Vad är ett svenskt medborgarskap värt? Enligt regeringen är det mycket värt. Så mycket att det inte ska kunna tillfalla vem som helst, du måste först visa att du förtjänat det. Det ska därför ta längre tid och vara svårare att förvärva medborgarskap i Sverige. ”Kravlöshetens tid för det svenska medborgarskapet är förbi”, säger migrationsministern. Du ska tjäna tillräckligt mycket, kunna prestera tillräckligt bra på samhälls- och kulturkunskapsprov, du ska ha rätt ”vandel”. Allt för att det, enligt Forssell, ”ska betyda mer att bli svensk medborgare”. 

Läs mer

Att prata om hot och hat

Om någon nu undrar: den riksdagsledamot som blev så ”chockad” och ”rädd för sitt liv” på grund av närvaron av en småbarnsmamma i keffiyeh att han var tvungen att hänga ut henne på sina sociala medier, är samma riskdagsledmot som förra året glatt poserade med armen om grundaren till projektet ”Förtalsombudsmannen”. På kritik om att han vänslas så intimt med aggressiva radikalnationalister svarade han då: ”Om du har problem med det kan du vänligen GFY”. Det är lite svårt att få ihop blandningen av aggressiv alfahane (har du problem med mig så go fuck yourself) och snöflinga (en småbarnsmamma i keffiyeh, guuuud så läskigt!).

Läs mer

Kontinuiteter

Häromdagen pratade P1:s Godmorgon Världen med Segerstedtinstitutets föreståndare Christer Mattsson. Mattsson intervjuades i egenskap av expert på vit maktrörelsen, och inslaget var del av rapporteringen kring Expos avslöjande om att tonårssonen i en svensk ministers familj är aktiv i nazistiska kretsar. Inslaget följde ett vid det här laget tämligen välbekant mönster. Medan ”invandrarungdomar” tycks vara närmast predestinerade till brott och/eller våldsam radikalisering, framställs en majoritetssvensk ungdoms våldsradikalitet som en gåtfull anomali. Frågor om varför? och hur? dominerar analyser och kommentarer, men svaren som ges på frågorna är sällan politiska. Den familj som omger personen det handlar om framstår gärna som drabbad av någonting som är den främmande, någonting som kommer utifrån. 

Läs mer